Döda mig..

Känslosvall...

Åh jag orkar verkligen inte mer.. Kan ingen bara slå mig hårt i huvudet och sen när jag vaknar minns jag ingenting, alla problem och petitesser är borta.. Alla tunga beslut, alla sura miner, alla oförstående tankar. Jag fattar inte att du inte förstår mig, jag fattar inte det, inte alls! Hur kan du, som står så nära mig, inte veta vad jag känner.. Det är otänkbart för mig, du beter dig som.... Ja jag vet inte vad, och jag hatar det. Det är nu jag behöver din andra sida. NU och inte sen..

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0