soppan

L Y C K L I G

ibland vågar jag inte ens öppna munnen och säga det, ibland vågar jag inte ens tänka det, ibland undrar jag om jag vågar drömma det, men egentligen vill jag bara skrika ut det, utan att låta spydig, skrytig eller dryg... men fy fasen vad jag är lycklig. jag är så lycklig att jag blir rädd. jag har en underbar man, en underbar hund, en fantastisk familj och de mest fantastiska vännerna man kan tänka sig som alltid får mig att le.

så det är det jag gör nu, ler...

för att just nu är livet jävligt bra, och jag är så himla lycklig.

Har hängt med min man idag på dagen, köpt hem mat från K&Co och fixat i huset (vi är hemma i Sverige för er som undrar). Kvällen har bestått av balkongmys och takeaway mat med mina fina flickor. Imorgon hoppas vi på sol hela dagen så vi inte behöver frysa på Robyns konsert!

Massa kärlek!

XOXO

Helt underbart att läsa! Klart man borde skrika ut det, när man är så lycklig! men visst är det så, när man t.ex har fått långa fina naglar och berättar det för nån, ja då bryter man de plötsligt en efter en..

Och jag är lite rädd att detsamma ska hända med lyckan, när man verkligen sätter ord på den, att den liksom ska börja sippra ur en.

Men så är det ju inte. Allt det fina finns ju kvar runt om en.. :)

Och lycka till med flytten sen!

Härligt! :) man får vara lycklig och man får skrika ut det till hela världen! :) kram Tilda

Dina: Ja men precis som du säger, man är rädd att det ska försvinna om man sätter ord på det! Men förhoppningsvis stannar allt kvar! :) Tack så mkt, ska bli spännande och flytta, har inte riktigt förstått det ännu! :) Kram



Tilda: Får man? :) Jag viiiill!! Hoppas allt är bra med dig fino! Puss och kram!