soppan

För många tankar i mitt huvud.
Så mycket som kan gå fel.
Så mycket som kan bli rätt.
Det känns som om jag har
klarat det i en evighet nu.
Som om allt har samlats
som små sandkorn.
Som små sandkorn som nu
har blivit en öken.
Jag springer i sanden men det
är så tungt.
Jag kan knappt se någonting.
Jag sträcker ut min hand,
om och om igen.
Det enda jag gör är faller.
Ingen är där för att fånga mig.
Ingen är där alls.
Jag är så törstig efter vatten,
så behövande efter en hand.
Just nu känns det som om jag
sjunker genom sanden.
Och ingen hör mina skrik.

Everybody is looking for that something
Something that makes it all complete

I am still looking.